Glenisla är egentligen destilleriat vid Glen Keith Distillery. Man körde nämligen då och då destilleringar av en torvrökig sprit, som man kallade Glenisla för att särskilja de olika destillaten. Enligt vad vi kan läsa om detta så skapades rökigheten inte genom att, som normalt, torvröka malten. Man lät istället röken från torvelden passera genom vattnet på nått smart sätt, och fick därigenom en torvrökt karaktär på destillatet. Dagens testobjekt är en utgåva från 1977 om totalt 276 flaskor som tappades ur en hogshed efter 28 års lagringstid.
Doft: Till en början lite oangenämt kvalmig nästan, men snabbt räddas den av en hallonsorbet och lite grapefrukt. Röken påminner om tändsticksrök och myggspiral. Lite färsk selleri och vaniljstång i en otippad symbios.
Smak: En touch av gummi, bränt kaffe och päronglass. Skönt rökig och klart roligare än vad doften utlovade. En dos menthol och barrskog finns här också.
Eftersmak: Mediumlång och till största delen bestående av vanilj, kola samt rök.
Den här whiskyn delade oss lite i två läger. Tommy blev ganska förtjust medan jag (Johan) förhöll mig lite mer tvivlande.
