För en knapp månad sedan berättade vi att Speyburn har putsat upp sina förpackningar samt startat en fanclub vid namn Clan Speyburn. En av fördelarna som medlem i denna klan är att det kommer ges möjlighet att köpa unika utgåvor av destilleriets whisky. Först ut kommer man senare i år (datum meddelas senare) lansera en riktig raritet. Det handlar om en single cask från 1975, som vad vi förstår fortfarande ligger kvar på fatet. Det är en sherry butt av spansk ek som kommer från Pedro Domecq - den äldsta bodegan i Jerez, grundad redan år 1730. Med största sannorlikhet har fatet från början lagrat Pedro Ximenez-sherry. Whisky har genom alla dessa år på detta fat utveckalt en fantastiskt vacker, mörk mahognyfärg. Vårt sample från fatet drogs på destilleriet i Mars i år och är således ca 37 år, beroende på när på året det fylldes på fat, vilket ej framgår av informationen vi fått. Alkoholhalten är på hela 55,8% vilket är en smula imponerande för en whisky som vilat så länge på europeisk ek.
Doft: Mäktig. Fina frukter, allt från tung päroncider till katrinplommonpuré. En dov vanlijton med rejäl tyngd går armkrok genom en tallskog, med hyvelspån och örtiga kryddor. En maltig nyans från destillatet lever ännu kvar lite, och en kanelton visar sig också ganska tydligt. En svag, skön blommighet förvånar nästan, och man imponeras av hur fräsch och viril den känns givet åldern. Sherrynyanser finns här givetvis, men har på intet sätt tagit övertag utan visar upp lagom doser av sköna nötiga toner samt torkade frukter.
Smak: Här bjuds också en tydlig fruktkompott, tillsammans med kraftig kaffenougat, tobak samt ett stråk av menthol och mörk choklad. After Eight? En lätt brödig kaka, rikt späckad med torkade frukter serveras på ett stadigt ekfat. Eken har dock inte gett för mycket influenser, vilket är glädjande. Känslan är fyllig och tjock, med en skön, lite sträv känsla. Här finns även lite kardemumma och ingefära tror jag bestämt.
Eftersmak: Den är väldigt lång och komplex. Det mesta från smaken såsom kaffe, vaniljstång, torkade frukter och kryddor vill nästan aldrig klinga av. En bit smält, riktigt mörk och nästan bitter chokladbit dyker upp efter flera minuter.
Ja kamrater, det framgår nog ganska tydligt: detta var ett ruskigt fint fatprov. Nu väntar vi med spänning på att se hur många flaskor man lyckas vrida ur det där fatet samt såklart vad prislappen blir. Jag hoppas också att man har filat på en lösning på hur dessa kan säljas till oss svenskar, då detta ju som bekant kan vara lite besvärligt med rådande alkohollagstiftning i landet. Vi uppdaterar den här texten med detaljer så snart vi har fått dem från Inver House..
Vill du läsa mer om Speyburn? Kika då gärna på vår artikel från besöket vi gjorde där förra året.
-Kan det månne vara just detta fat från 1975 som Tommy nosar i här, som nu buteljeras?
